Karaoke
Karaoke och karaokebarer härstammar från, och blev populärt i Japan i mitten på 1970-talet. Karaoke är numera en förteelse som i stort sett finns i hela världen.
Ordet karaoke betyder på japanska ”tom orkester” (kara-oke) och är en sammanslagning av de två orden ”kara” (tom) och ”ōkesutora” (orkester), jämför med karate (kampsporten) som betyder ”tom hand”.
Som ordet säger så handlar karaoke om att att det finns en orkester men ingen sång. Texten lägger man istället upp på en bildskärm och sedan sjunger man till musiken.
Texten på skärmen är synkroniserad med musiken och med hjälp av punkter eller text som färgas kan man se i vilken takt texen ska sjungas.
Normalt är det redan kända låtar med kända artister som är inspelade på CD+G (Compact Disc + Graphics), DVD-skivor och på datorn. Man har enbart spelat in musiken och texten visas som sagt på en bildskärm.
Karaoke används som underhållning på t ex barer, pubar, restauranger, fester, möhippor, svensexor, kalas mm.
Många som ställer upp är amatörsångare som tycker att det är kul att sjung och stå på scen samt modiga personer som ser det som en kul grej att få skråla/sjunga sin favoritlåt.
Det finns även inspelningsstudior som erbjuder inspelning av CD-skivo, där sångaren sjunger till karaoketext och karaokemusik.
I Japan man numera även något som kallas karaoke-box, utrymmen anpassade för större eller mindre sällskap där man kan sjunga karaoke samtidigt som mat och dryck serveras.
Läs mer om karaokens historia här: Karaoke – Historia (Del 1)